Naturens system

Carl von Linné var så respekterad och beundrad av sin samtid att han inte bara blev adlad och därmed bytte efternamn från sitt ursprungliga Linnaeus, utan även fick en hel del hederstitlar och smeknamn. Han kallades bland annat för Botanikens Prins tack vara sina stora upptäckter och studier av växter, Den Nya Adam då han hittat så många nya blommor, plantor, träd och djur att det verkade som att han var den första människan och Nordens Plinius, efter den nyfikne gamla romaren som dokumenterade alla aspekter av sin omvärld för tvåtusen år sedan.

Von Linné publicerade många skrifter under sin livstid men den mest berömda är Systema Naturae som idag finns i världens alla bibliotek. Boken kom ut år 1735 när von Linné var blott 18 år gammal och den skulle komma att för alltid influera vetenskapsmän och glada amatörer inom zoologi, botanik och medicin.

Systema naturae, eller naturens system som den kan översättas till svenska, beskriver över 10 000 växter och djur och hur de står i relation till varandra genom det klassifikationssystem som än idag kallas för det “linnéiska” på många språk. Det var framför allt på grund av denna publikation som uttrycket “Gud skapade, Linné ordnade” myntades.

Metoden för detta system går ut på att man indelar allt i fem kategorier: rike, klass, ordning, kön och art. Det gäller både för växter och djur och även om von Linné blandade in Gud i det hela, bland annat när det kom till kön, så har systemet fortlevt in i våra dagar, särskilt när det kommer till djur. Till exempel tillhör en gädda djurens rike, är en fisk, en fisk med många ben, fortplantar sig med rom och är en gädda. Ungefär så fungerar systemet och sedan publikationen har det kommit flera utgåvor och en del ändringar, som till exempel att en val är ett däggdjur då den föder levande ungar.

Leave a Reply